✸ Fri Glad Klädfri

SNF:s ordförande frågar i senaste Tillsammans (Nr 3 2020) … så varför upprör nakenheten vissa människor

Det handlar inte om textilare, det är organiserade naturister, som hittar på ”egna regler”, det gäller klädsel vid matbord och under gemensamma aktiviteter.

Det handlar om det tidstypiska fenomenet, som vi under senare år kunnat läsa om i reportage från naturistområdena: Här tar man på sig när man äter … Här i min husvagn får du inte vara naken … Och när det är fest …

Enligt INF:s minidefinition utmärks naturismen av ”gemensam nakenhet”. Det är detta, ingenting annat, som skiljer ut en naturistförening.

Kännetecknande för en naturist är att man har en positiv syn på sin egen klädfrihet – och frånvaron av kläder i sociala sammanhang.

När du och jag fryser klär vi på oss, det är helt okej. Här är det inte fråga om detta. Här är det ”jag” som säger: ”Nu klär du på dig för vi ska äta”.

”Jag” ska bestämma om ”du” får vara klädfri, på ett naturistområde väl att märka. För det har ”alla” bestämt.

Jämför med en nykterhetsförening där ordföranden säger: Tjejer och grabbar, nu är det fest, nu gäller inte vårt nykterhetslöfte, slå i glasen … Vi skulle skratta oss halvt fördärvade över dessa nykterhetsvänner!

Nakenheten som något bra, något som vi alla vill ha – det är naturismens lysande ledstjärna.

Om vi tittar lite tillbaka – och ut över världen – finns många exempel på föreningar, även för halvnakisar.

Naturisterna i Frankrike, på 1930-talet, var folk som härdade sig i ur och skur med gymnastiska övningar i naturen, i minimal beklädnad. I Italien var helnaket förbjudet, nakenkulturens anhängare fick anpassa sig. I England fanns ”solbadarsällskap”, nakenhet på stranden men aldrig någon annan stans.

Denna Jantelags-naturism – ”Vi bestämmer, du ska inte tro att du är nått …” är ingalunda det enda problemet.

SNF har firat 60 år men det är inte mycket som åstadkommits de senaste decennierna.

1970 – för 50 år sedan – öppnades i Piteå Sveriges första skyltade nakenbad. Det var SNF:s dåvarande ledning som kunde ta åt sig äran, under hela decenniet hade styrelsen arbetat intensivt mot detta mål.

Pite havsbad, Sveriges första nakenbad, 1970

Arbetet för att tillskapa möjligheter för att öppna nakenbad och naturist-campingar är fortfarande inskrivet i SNF:s stadgar. Men numera är det ”inget väsen, ingen ull”.

Vi har fått uppleva att kommunala nakenbad har tagit ner skylten – utan minsta knyst från naturistorganisationerna. När Karlstads kommun för ett antal år sedan ville ha hjälp från naturismen med ett nytt nakenbad vid sjön Mangen var det helt tyst – ingen naturistorganisation var intresserad.

Skutberget i Karlstad, Viggeby söder om Linköping, Tallparken i Öregrund …

Vi måste vända utvecklingen. Världen behöver mer naturism, inte mindre.

Sverige behöver fler nakenbad, inte färre!

Sverige behöver fler naturistföreningar och fler naturistcampingar som värnar om friheten att verkligen vara klädfri!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s